Den 21 Februarii 1789.
Kongl. Maj:ts Förordning, om kronohemmans försäljande til skatte, samt de förmoner och wilkor hwarunder skattehemman hädanefter skola innehafwas.
Wi GUSTAF &c. Göre weterligt, at då Wi ifrån tilträdet til regeringen derom warit sorgfällige, at säkerhet til egendom samt frihet wid des nyttjande skolat blifwa så fullkomlig och oinskränt för hwar och en af Wåre trogne undersåtare, som med Fäderneslandets framtida bestånd och nytta kan förenas; så har Wår nådiga upmärksamhet icke undfalla kunnat, at ehuru ifrån de första tidet, då Swenska hushållningen begynte winna någon ordning, det warit Allmogens rättighet, at til skatte köpa kronohemman, har likwäl, genom de uti senare tider widtagne författningar och gjorde inskränkningar, Allmogen ifrån åtnjutande af slik färmon dels til wissa delar, dels aldeles blifwit utesluten.
I anseende härtil och som Wi derjemte i nåder funnit, det åtskillige af de rättigheter, som skattehemmans åboer af fordna tider hördt, i afseende på den säkerhet och nyttjo=rätt, hwarunder de böra innehafwa slika hemman, blifwit inskränkte, samt genom åtskilliga förtydningar uti flera särskilte författningar kringspridde, Allmogen til osäkerhet och skada; altså hafwe Wi, af nådig ömhet för Wåre trogne undersåtare, i synnerhet af Allmogen i Swerige och Finland, härmedelst i nåder welat til framtida efterlefnad förordna om kronohemmans försäljande til skatte, samt några förmoner och wilkor, hwarunder skattehemman hädanefter skola innehafwas, såsom följer:
§. 1. Til beständig efterfölgd wele Wi härmedelst i nåder uplifwa och förnya Förordningen den 19 Sept. 1723, huru med de hemman och kronolägenheter, som til skatte försäljas, skal förhållas, såsom wore denna författning, både i hwad angår hwilka hemman kunna ti skatte försäljas eller icke, som ock sättet huru försälgningen bör begäras och dermed widare förfaras, här ord ifrån ord införd.
§. 2. Alle skattemän, ehwad de innehafwa hemman, som redan ifrån Oss och Kronan äro försålde, eller hädanefter kunna försäljas, eller ock urgamla skattehemman, äga öfwer skattehemmanet och des genom laga refning och rågång faststälde byamål, både uti in= och utägor, samt skog och mark, med derå warande fiske, jagt och djurfång, uti alt lika orubbelig ägande och lika fri dispositions=rätt, som frelseman öfwer frelsehemmna, enligt Privilegier, Lag och Författningar; dock at derifrån undantages de för Kongl. Maj:ts och Kronans behof tjenlige eke=, boke= och masteträd, hwarmed efter förra författningarne bör förfaras.
§. 3. Då kronoskattehemman hädanefter försäljas utom börd, må hwarken af köparen eller genom Domarens åtgärd, såsom hittils skedt, hembud deraf til Oss och Kronan göras.
§. 4. Enär ägare af skattehemman, det ware kronoskatte eller frelseskatte, ej mägat betala tre års räntor, skal hemmanet likwäl icke förthy anses för skattewrak, utan med utsökningen af räntan så förhållas, som angående försälgning af gäldbunden mans egendom i allmänhet är stadgadt.
§. 5. Ägare af skatte=frelsehemman må njuta lika fullkomlig, fri och obehindrad ägande och dispostions=rätt öfwer sit skatte=frelsehemman, som uti 2. §. om skatte i allmänhet är sagdt. Är räntan kommen ifrån Oss och Kronan uti frelsemanna hand, genom byte, köp eller annat laga fång, ware då om räntans utgörande til frelseman Lag samma, som om krono=skattehemman är faststäldt. Är åter frelseskatte=egenskapen så tilkommen, at ofrelse man, genom köp eller annan afhandling, förwärfwat sig äganderätten af frelsehemmanet, med eller utan beting om räntans innehafwande eller utgörande, til särskilt belopp, då förhålles uti ewerldeliga tider derutinnan, efter de emellan Contrahenterne slutne aftal och afhandlingar, hwilka efter ordalydelsen, utan någon rubbning eller förtydning, skola blifwa bestående; men säljas slika hemman utan börd, så hembjudas de til den, som räntan äger, efter Lag.
§. 6. Wi wele ock härmed nådeligen försäkra alla åboer å kronohemman, at så länge de til hus och jord wäl och förswarligen häfda deras åboende hemman, de och deras barn skola derå odrifne sitta man efter man uti den ordning, som Wi särskilt i nåder stadgadt; och skal en sådan åbo för andra äga företrädesrätt, at sit åboende hemman til skatte köpa, på sätt här ofwantil utsatt finnes.
§. 7. Bergmanshemman skola enligt äldre författnignar, icke ägas eller besittas af andre än Bergsman; så länge de bruksrörelsen wid magt= och underhålla.
Och emedan ofwannämnde puncter ofelbart lända til Rikets Skattemäns och Allmogens werkeliga och waraktiga gagn och förmon; ty bjude och befalle Wi af Kongl. magt och myndighet, at Skattemän och menige Allmogen uti Swerige och Finland wid dessa ofwannämde fri= och rättighete skola utan intrång eller förtydning nu och altid framgent bibehållas. Det alle, som wederbör.