Johan Johansson Svala
1762-1813
Min farfars farfarsfar hette Johan Svala han var soldat. En gång hade han varit på höbärgningen med sin tolvårige son, som hette Mikael. Fadern hade en dag sagt åt sin son: Snart kommer det bud, att jag måste ut i kriget. Farfars farfarsfar var nämligen trollkunnig (nåjd) och kunde därför förutsäga händelser. På eftermiddagen kom det också en man med ett bud, att farfars farfarsfar skulle ut i kriget. Han plockade ihop sina redskap och gav sig i väg hem till Tärendö för att sedan fortsätta mot Pajala, som var samlingsplats.
När han begav sig iväg hemifrån, sa han åt sin fru, att hon inte skulle vara orolig för hans skull, för kulorna bet inte på honom. Han skulle säkert komma tillbaka, men två andra tärendöbor, som också fått bud att inställa sig i Pajala, skulle stupa i kriget.
Följande höst kom farfars farfarsfar hem. Han hade mycket att berätta från kriget. Särskilt väl kom han ihåg en drabbning i närheten av Umeå. Den avdelning, som de tre tärendöborna tillhörde, hade legat i ställning i närheten av en flod, där fanns en bro.
En dag red en rysk officer, som troligen var på spaning, på andra sidan floden. Trots att svenskarna hade fått order att inte skjuta på en ensam fiende, avlossade de några skott. Officeren försvann, men efter en stund kom en ganska stor rysk avdelning och började tränga sig över bron. Det blev en hård strid. Många stupade, bland andra de två Tärendöborna. Farfars farfarsfar begravde den ena av kamraterna. Den andra blev troligen begravd i en massgrav. Själv klarade han sig. Dock hade en gevärskula gått genom uniformsrocken, och då när hustrun frågade, hur kom det sig, svarade han: ”Jag gjorde någonting, som jag inte skulle ha fått göra”.
Han ville först in tala om vad det var. Till slut berättade han dock, att han hade sparkat på en kanonkula, som hade kommit rullande mot honom. Detta skulle en ”nåjd” inte fått göra. Johan Svalas båda söner bosatte sig i Kainulasjärvi. Den yngre av dom flyttade senare till Erkheikki.
Min morfar (Johan Johansson Winsa Jr) som är 75 år gammal har berättat det här. Han i sin tur har hört historien av soldaten Svalas äldre son Mikael.
Här i byn bor många ättlingar till denna Mikael Svala.
Nisse Gramner, klass 5 - 1950
Källa: Kainulasjärvi journalen nr 4 1993 Juli-Augusti
