Nybyggare i Kainolasjerfwi på 1700 och 1800 talet
Enligt en folklig tradition var en av de första bosättarna en same - Paloraukka - som bodde vid Salmijärvi (som bysjön heter) och som gömde en silverskatt som aldrig blivit återfunnen. Silverskatten sades vara gömd under byns största tall, som står bakom den Nya skolan.
Förr i tiden har det funnits en timrat byggnad (Stuga eller Koja) med ett litet fönster vid sydöstra stranden av sjön Salmijärvi (gamla badplatsen i Saajos). Den skall ha varit byggd av kalixbor ( Kainulaiset) som använde den när dom bl.a. fiskade i sjön, redan långt innan dom första hemmanen uppstod i byn.
Salmijärvi
Den äldsta bevarade byggnaden i Kainulasjärvi är en timring från 1745 en s.k. Ruumenhuone, en byggnad där kornet skiljdes från axen.
Och att det har funnits folk här i trakten på tidigt 1700 tal kan man se på b.l.a. tingsrätts handlingen här nedan.
Domboken 1760 den 1 April
Efter föregången stämning instälte sig Anders Andersson Lasu i Junosuando emot Bruksdrängen Samuel Johansson Tornefors,
då Käranden berättade at han åhr 1740 skall lämnat Bruksdrängen Eric Persson frihet at i några åhr bärga en myra,....
denna äng hade Eric Persson brukat i sin lifstid och efter honom hans son Bruksdrängen Per Ersson intil dess denne senare blef til Soldat ( Snällfot) skrifwen åhr 1758, hade Anders Andersson sjelf bärgat....
Isac Mickelsson Nuoksujärvi
( Lampan Äijä )
timrade det här härbret i slutet av 1700 talet.
NYBYGGARE
Den s.k. Frihetstiden tog sin början 1721 efter en lång tid av krig och svält, då många av landets verksamma bönder och unga män hade stupat under fälttåg i främmande länder. Deras hemman hade hamnat under fäfot, och i bygderna rådde stor fattigdom med ensamma änkor och åldringar. Under frihetstiden återhämtade sig landet relativt snabbt, och befolkningen ökade. Genom skogsavvittringen blev det lättare för t.ex. yngre bondsöner att söka sig ett nybygge på någon Kronoallmänning.
När man hade planer på att bli nybyggare, hade man först sett ut en lämplig plats som låg tillräckligt långt bort på kronoallmänningen. Sedan gällde det att få hjälp att skriva en anhållan så att Kronolänsmannen kunde insyna platsen. Vid tinget lade länsmannen fram sin synebeskrivning, och om ingen protesterade tillstyrkte Häradsrätten nybyggesanläggningen. Sedan vandrade ärendet till Länsstyrelsens Landskontor, där det slutligen blev en resolution på att nybygget var beviljat. Därtill blev man beviljad ett visst antal års skattefrihet, och det vanliga var 15-20 år. Efter att dessa år avlupit, och om nybyggaren då lyckats med sitt värv, skattlades nybygget och han blev skattebonde.
Det var Meldersteins bruk som gav tillstånd för nybyggen inom området mellan Kalixälv, Luleälven och mellan hav och fjäll.
-------------
Meldercreutz, Jonas, matematiker.
Meldercreutz var lärjunge till Anders Celsius och 1751-72 var han professor i matematik vid Uppsala universitet.
1736 följde han med den av Maupertuis franskledda gradmätningsexpeditionen i Tornedalen. Under den resan väcktes hans intresse för bergs- och brukshanteringen och 1740 grundade Meldercreutz, tillsammans med Steinholtz, Meldersteins bruk i Råneå.
---------------
Kainulasjärvis första nybyggare
När Kainulasjärvis första nybyggare kom är osäkert, men 1758, är byn omnämt för första gången. Det var Lars Johansson Skomakare som var soldat på Skomakare Rote i Tärendö - f.1734 - d.1805 (han var gift med Thomas Erssons syster Kristina Ersdotter) som anlade ett Krono Nybygge i Kainulasjärvi, hemmanet som senare kom att heta Hannu Nr 2, efter husbonden Hans Henriksson Nuoksujärvi f.1790, som blev ägare till hemmanet år 1819, efter Nils Pehrsson f. 1760 som i sin tur tagit över hemmanet av Pehr Thomasson Tuoma f.1750-d.1808, (son till Thomas Ersson) som flyttade till Narken (Pekka)år 1795. Pehr hade tagit över hemmanet av Lars Johansson Skomakare efter att denne hade flyttad till Narken år 1781.
Thomas Ersson Lauri (Tuoma) var son till Erik Tomasson, som kom till Tärendö (Lauri) från Taavola hemmanet i Narken.
Den andre i ordningen av nybyggare var Per Ersson Snällfot, (son till Eric Persson från Tornefors) soldat på en annan av rotarna i Tärendö.
Per Ersson var bror till Thomas Erssons (Tuoma) f.1715 hustru Maria Ersdotter.Johan Johansson Lampa var gift med Caisa Ersdotter, syster till Per Ersson och Maria Ersdotter.
Per Ersson Snällfot och hans hustru dör 1771 med ett par veckors mellanrum och efterlämnar två barn, Eric f. 1768 och Margaret f. 1765.
År 1772 kom soldatsonen Johan Johansson Lampa f.1741 - d.1800, från Tornefors och tog över Nybygget, namnet Lampa fick hemmanet efter honom ,hemmanet övertogs senare av sonen Henrik Johansson lampa f.1770 i Tornefors, som efterträddes år 1797 av Isak Mickelsson f.1767 från Nuoksujärvi ,han var sonson till grundaren av Nuoksujärvi och från honom härstammar den nuvarande släkten Lampa.
-------
Domboken 1782 den 6 December
S.d. Såsom Förmyndare för afledne Pehr Snellfots omyndiga barn har Thomas Ersson och Phål Pehrsson i Tärende instämt Johan Johansson Lampa med påstående att denne måtte afträda Kainulas Nybygge som barnens Fader innehaft, men Kärandena för 10 åhr tillbaka lämnat Lampa att tills widare nyttja och widmakthålla.
Lampa bestridde att Nybygget anginge Förmyndarne utan at rätta innehafwaren wore Capitainen wälborne H Jonas Meldercreutz, som therupå hade införsel, hwarförutom Lampa, flera åhr med wederbörandes bifall skall bygt och hefdat Nybygget, så att han framför anden trodde sig dertill berättigad.
Therefter förständigade Rätten Parterna, att detta måhl som angår ett Kronohemmans besittning icke hörer till TR:s uptagande och pröfning.
--------
Domboken 1788 den 4 Martii.
S.O. Förmyndaren för Afledne Per Ersson i Kainolasjerfwi ofärdige son Erik Pärsson, Thomas Ersson i Tärendö har instämt Johan Lampa i Kainolasjerfwi med påstående att denne måtte draga försorg för den ofärdige Erik Pärssons föda och underhåll så wida Lampa skall undfådt Nybygget efter Pär Ersson i lifstiden.
Lampa swarade att Meldersteins Bruksägare andtwardat Nybygget till Lampa såsom nybyggare utan att denne borde förbindas underhålla företrädarens barn.
Och emedan Tings Rätten fant Käromålet härleda sig ifrån en afhandling rörande Kronojords besittning thermed T Rn icke äger sig befatta; Ty förständigades Thomas Ersson det han har sin talan å ort och ställe som wederbör at utföra.
Johan Ersson f.1738-d.1786 som kom från Tärendö, anlägger Winsa Nybygge år 1776. Men han är nämd i ett husförhör redan år 1764 som inhyses och sen borta från Kainulasjärvi och återkommer igen 1776.
Erik Larsson Pekkari f. 1750 också från Tärendö blir näste husbonde på Winsa hemmanet efter Johan Ersson som avlider 1786.
År 1829 anlade Johan Nilsson f.1794, hemmanet Nr 4 Aidanpää eller Mikko, han var son till Nils Persson, husbonde på Nr 2 Hannu. Namnet Mikko kom efter dess andra husbonde som hette Mickel Johansson Aidanpää f.1815 i Tärendö.
Hemmanet Nr 5 Aidanpää eller Välitalo tillkom efter klyvning av hemmanet Nr 4.
Johan Erssons sonson Mickel Johansson Svala f.1796 (som också var soldatson) anlade år 1829 hemmanet Nr 6 Oja (Mäkis).
År 1861 anlade Hans Ersson Nilimaa f.1822 - d.1881, hemmanet Nr 7 Nilivaara eller Järvenmaa, kallas för Hansi. 1882 tog Sakris Johansson Juto f. 1850 i Tärendö över Hemmanet.
Mickel Johansson Svala Ojas son Isac f.1834, anlade 1864 hemmanet Nr 8 Uusitalo eller Järvenmaa som kallades Lukkari.
Källor: Erik Wahlberg, Hans Poromaa, Torbjörn Winsa, Wikipedia
